Putins fastighetsbubbla: Ryska fastighetspriser ökade med 172 %

På bara 3 år har fastighetspriserna i Ryssland ökat med 172%. Den finska affärstidningen Kauppalehti skriver att bakom denna kraftiga ökning bland annat ligger kriget i Ukraina, västerländska sanktioner och generöst statligt stöd till nybyggnation.

Fastighetsinvesteringar

I Moskva och andra städer väljer de rika att investera i fastigheter medan aktie- och valutamarknaderna fryses av sanktioner. Ryssarnas inställning till hypotekslån har varit skeptisk sedan Sovjetunionens kollaps, men statligt stöd till hypotekslån har förändrat denna inställning.

President Vladimir Putin har under de senaste två decennierna försökt främja en mer positiv inställning till hypotekslån. Men det var först på 2020-talet, i samband med kriget i Ukraina och det statliga stödprogrammet för nybyggnation, som attityderna i storstäderna förändrades.

Biståndsprogram pressar upp priserna

– Putin kan ha lyckats öka bolåneutlåningen, men han skapade också en massiv bostadsbubbla. The Economist rapporterade att på bara tre år har huspriserna ökat med 172%.

Supportprogram har spelat en viktig roll i denna utveckling. Enligt The Economist erbjöd banker år 2020 lån till en årlig ränta på cirka 6 %, medan marknadsräntan var 8 %. Regeringen betalade mellanskillnaden, vilket ytterligare ökade efterfrågan på bostadslån. Förra året togs hypotekslån till ett belopp av 7,7 biljoner rubel, eller cirka 88 miljarder dollar. Denna siffra motsvarar 4 % av Rysslands BNP. År 2020 var motsvarande siffra 4,3 biljoner rubel.

Få investeringsalternativ

Experter säger att prisbubblan visar att Rysslands rika har få investeringsalternativ. Västerländska sanktioner har begränsat handeln utanför den inhemska valutamarknaden och valutamarknaden är i stort sett stängd. Dessutom har post-pandemisk inflation pressat upp priserna och minskat sparandet, vilket fått många att skynda sig att investera i fastigheter.

Rysslands centralbank har försökt stävja inflationen genom att höja räntorna, men regeringen, med Putin i spetsen, insisterar på att bolånetagare fortsätter att dra nytta av förmånliga villkor, med en maximal ränta på 8 %. Detta orsakar betydande kostnader för staten.

Åtgärder för att kyla ned marknaden

Kraftiga prishöjningar har väckt kritik, även inom den auktoritära regeringen. Centralbankschefen Elvira Nabioullina betonade statens roll för att överhetta marknaden. Centralbanken och finansministeriet har satt press på Kreml att vidta åtgärder för att lugna situationen.

Denna kritik har börjat tas på allvar i Kreml under det senaste året. I december 2023 ökade handpenningen på bolån från 20 % till 30 %. I somras togs också subventionerade bolån för nybyggnation bort. Enligt en analytiker som intervjuats av statliga medier kan detta leda till att antalet bolåneansökningar minskar med upp till 50 % under resten av året.

Påverkan på byggbranschen och bankerna

Byggbranschen och bankerna, som gynnades av ökade vinster trots sanktioner, är nu stora förlorare. Vanligt folk kan bli besvikna över att bostadspriserna förväntas förbli höga även om staten inte längre subventionerar bolån. Detta beror på en stark försvarsindustri som bidrar till att höja lönerna för miljontals medborgare.

Källa: Kauppalehti.