T-Byggen färdigställer Brogården 15 och 20 – 248 nya hyreslägenheter klara

T-Byggen har framgångsrikt färdigställt och överlämnat Brogården 15 och 20 till Trenum Alingsås AB. Projektet innefattar 248 hyreslägenheter fördelade på sex trapphus, vilket bidrar till att möta det växande behovet av bostäder i regionen. Inflyttningen i den sista trapphuset pågår fram till den 20 december.

”Att leverera detta projekt med fokus på högsta kvalitet och kundnöjdhet är en prestation vi är oerhört stolta över,” säger Mattias Larsson, projektchef på T-Byggen. Det nära samarbetet med Trenum Alingsås AB har varit avgörande för vår framgång.

Vi är engagerade i att bygga långsiktiga relationer och att stärka lokalsamhället genom att skapa hem där människor trivs. Vi ser fram emot att fortsätta utveckla framtida samarbetsprojekt och att leverera fler moderna och hållbara bostäder till våra kunder.

Minskad nyproduktion i november – Bostadsbyggandet tappar fart

Antalet byggstarter för nyproduktionsprojekt minskade med 0,1 procent från oktober till november, enligt Byggfaktas Byggstartsindikator. Bostadsbyggandet föll med 0,8 procent, medan övriga sektorer uppvisade en ökning på 0,2 procent. Under det senaste året har Byggstartsindikatorn stigit med 3 procent, där bostadsbyggandet har ökat med 11 procent, medan resten av sektorerna har hållit en stabil nivå.

Byggstartsindikatorn, som återspeglar trender inom nybyggnationer både för bostäder och andra fastigheter, beräknas utifrån data från Byggfaktas byggprojektdatabas samt uppskattade byggkostnader för pågående projekt. Eftersom indikatorerna publiceras med kort fördröjning kan de ge tidiga indikationer på byggkonjunkturen, långt före att officiell statistik blir tillgänglig.

I november var byggstartsindikatorn i stort sett stabil, men revideringar av tidigare månaders siffror har sänkt prognoserna något, vilket förstärker bilden av en svagare utveckling. Jämfört med samma månad förra året ökade den årliga takten med 3,4 procent.

– Byggstartsindikatorn har visat en avmattning under hösten efter en starkare uppgång tidigare i år, säger Tor Borg, analyschef på Citymark Analys och Byggfakta.

Svagare Bostadsbyggande

Byggstartsindikatorn för bostäder föll med 0,8 procent i november, men var fortfarande 10,6 procent högre än samma månad förra året. Bostadsbyggandet har nu minskat i tre på varandra följande månader och ligger på nivåer som inte har skådats på ett decennium.

– Det är oroande att återhämtningen inom bostadsbyggandet verkar ha stannat av, särskilt med tanke på att indikatorn är på historiskt låga nivåer. Vi hoppas att räntefallet kan leda till en positiv utveckling framöver, säger Tor Borg.

Byggstarterna för bostäder är på väg att plana ut runt 25 000 i årstakt

Byggstartsindikatorerna har en stark koppling till offentlig byggstatistik och tyder ofta på kommande förändringar i byggutvecklingen. För 2024 pekar indikatorn mot en årstakt på strax under 25 000 byggstarter för bostäder, en nivå som förväntas hålla i sig en bit in i 2025.

Stagnation inom andra byggsektorer

I november ökade indikatorn för övriga byggprojekt med 0,2 procent, vilket motsvarar en ökning på 0,3 procent jämfört med november 2023. Tidigare siffror har dock reviderats ned, vilket tyder på att utvecklingen i dessa sektorer varit mer eller mindre stillastående under det senaste året.

– Stora industriprojekt och offentliga investeringar inom områden som vård och utbildning har bidragit till att hålla byggandet stabilt. Det förväntas fortsatt hög aktivitet inom dessa områden, även om byggstarterna för kommersiella lokaler är på nedgång, påpekar Tor Borg.

Byggstarterna under det senaste årets värde uppskattas till 128 miljarder kronor

Den beräknade byggkostnaden (exklusive markköp) för de senaste tolv månadernas nybyggnationer är 42,4 miljarder kronor för bostäder, en liten ökning jämfört med föregående år. För övriga typer av byggnader, såsom kommersiella lokaler, industribyggnader, kontor och samhällsfastigheter, uppgår kostnaden till 85,8 miljarder kronor, vilket är en minskning med 15,4 miljarder kronor.

Revideringar av tidigare resultat har också gjorts för att bättre återspegla den aktuella situationen.

Under den senaste månaden har indikatorerna omarbetats nedåt. För bostadsbyggandet resulterar detta i en justering på minus 1 procent för 2023, minus 3 procent för de första tre kvartalen av 2024 samt minus 5 procent för oktober 2024. När det gäller övrig byggverksamhet har revideringarna lett till nedjusteringar mellan 1 och 5 procent för olika tidsperioder.

Klimatvinster genom återbruk – MKB renoverar Abboten med fokus på hållbarhet

MKB:s renovering av den kulturhistoriskt betydelsefulla fastigheten Abboten är för närvarande i full gång. Arbetet fokuserar på en omfattande takrenovering med en stark betoning på hållbarhet och bevarande av byggnadens unika karaktär.

Abboten är q-märkt (lilla q), vilket innebär att dess värden och särdrag måste skyddas vid förändringar eller underhåll. Den pågående renoveringen inkluderar bland annat byte av takpapp och läkt, återanvändning av råspont och taktegel, samt varsam renovering av fönster och entréportar.

– Vi är stolta över att genomföra denna renovering med största möjliga respekt och hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden. Genom att återanvända material och bevara originaldetaljer minskar vi vår miljöpåverkan och bidrar till Malmö stads ambitiösa klimatmål, säger Henrik Ewald, projektledare för underhåll på MKB Fastighets AB.

Takrenoveringen utgör den största delen av projektet och resulterar i en betydande klimatvinst. Genom att återanvända 700-750 kvadratmeter råspont och taktegel undviker MKB ett koldioxidutsläpp på omkring 6,5 ton, vilket motsvarar nästan en genomsnittlig svensks årliga utsläpp. Dessutom renoveras fönster och entréportar varsamt för att bevara byggnadens ursprungliga estetik.

– Abboten är en viktig del av Malmös kulturarv, och vi är glada över att kunna bidra till dess bevarande samtidigt som vi strävar mot en mer hållbar framtid, säger Henrik Ewald.

Renoveringen förväntas vara klar i juni 2025.

Hållbara väggkonstruktioner – Niras rapport visar vägen till klimatpositiva byggnader

En ny rapport från Niras belyser vikten av grundliga livscykelanalyser för att möjliggöra medvetna materialval som kan minska miljöpåverkan. I studien jämförs olika väggkonstruktioner med fokus på klimatpåverkan, livslängd och potential för karbonatisering. Resultaten visar att valet av väggmaterial har en betydande inverkan på byggnaders klimatavtryck över tid, och det är avgörande att byggbranschen beaktar hela livscykeln, snarare än att endast fokusera på de tidiga faserna A1-A3.

I takt med att byggbranschen ökar sitt fokus på hållbarhet blir valet av byggmaterial allt viktigare. Niras rapport, som har tagit hjälp av modeller och beräkningar från Xella, visar att rätt val av väggmaterial kan minska CO2-utsläpp. Det är även viktigt att analysera hållbarhetsdeklarationer utifrån ett helhetsperspektiv.

Rapporten indikerar att lätta väggkonstruktioner, som gips- och fibergipsväggar, har en lägre klimatpåverkan under en 50-årig livscykel jämfört med andra alternativ. Det bör dock nämnas att dessa material behöver bytas ut efter 50 år, vilket kan öka deras klimatpåverkan på lång sikt. Tyngre väggkonstruktioner, såsom Ytong lättbetong och Silka kalksandsten, erbjuder fördelar när det gäller både hållbarhet och brandmotstånd och blir mer konkurrenskraftiga över en 80-årig period.

• Klimatberäkningar i Norden baseras på en livslängd på 50 år, vilket missgynnar material med högre CO2-utsläpp under produktionsfasen, trots deras längre förväntade livslängd. Genom att justera byggnadens livslängd till 80 år kan vi minska CO2-avtrycket för exempelvis lättbetong och kalksandsten, vilket gör dem till bättre långsiktiga lösningar, säger Ben Birouti, Sverigechef på Xella.

Karbonatisering, processen där byggmaterial som lättbetong och kalksandsten binder koldioxid från omgivningen, kan också bidra till att minska byggnaders klimatavtryck. Trots denna fördel beaktas karbonatisering ofta inte i livscykelanalyser och hållbarhetsdiskussioner. Rapporten visar att genom att ta hänsyn till karbonatisering kan klimatpåverkan minska med 24–44 procent för väggkonstruktioner med produkter från Ytong och Silka.

• Klimatpåverkan från väggkonstruktioner kan reduceras tack vare karbonatiseringen. Det är viktigt att uppmärksamma detta i samband med hållbara byggstrategier, säger Ben Birouti.

Niras rapport understryker hur ett noggrant val av material och detaljerade livscykelanalyser kan bidra till skapandet av mer hållbara byggnader.

• Hållbarhet bör betraktas ur ett helhetsperspektiv, där både materialens klimatpåverkan, funktion och långsiktiga miljöpåverkan beaktas. Endast genom att se detta helhetligt kan vi verkligen definiera vad som är hållbart, avslutar Ben Birouti.

Beräkningarna från Niras har genomförts enligt LCA-reglerna i Danmark, och rapporten kommer att finnas tillgänglig genom Xella.

Arcona startar byggprojekt för tre nya idrottshallar i Stockholm

Arcona har fått i uppdrag av Fastighetskontoret att påbörja fas 1 av tre nya idrottshallar i Stockholm: Bäverdalens idrottshall i Rågsved, Gränsbergets idrottshall med konstgräsplan och ispist vid Skarpnäcks skola i Kärrtorp, samt Akallas idrottshall och Stenhagens bollplan i Akalla. Dessa projekt ingår i ett strategiskt ramavtal som kan utvidgas till totalt sex idrottshallar.

I denna första fas fokuserar Arcona på projektering och planering enligt ABT 06-modellen. Genom strategisk samverkan syftar man till att skapa hållbara och funktionella anläggningar som stärker Stockholms idrotts- och fritidsliv. De tre projekten förväntas vara klara under 2026/2027, medan ramavtalet sträcker sig över fyra år.

– Vi är mycket glada över förtroendet från Fastighetskontoret. Med vår gedigna erfarenhet av strategisk samverkan och byggnation av idrottshallar ser vi fram emot att bidra till utvecklingen av Stockholms idrottsinfrastruktur, säger Ella Bringle, affärschef på Arcona.

Under fas 1 ligger fokus på att ta fram system- och bygghandlingar samt kostnadskalkyler som kommer att utgöra grunden för produktionen i fas 2. Projekten är en central del av Stockholms stads satsning på moderna och energieffektiva idrottsanläggningar, som ska möta det ökande behovet av fritidsaktiviteter bland stadens invånare.

Innovativ kontorscampus öppnar i Düsseldorf: MIZAL blir ny bas för världens största byrånätverk, WPP

Det globala byrånätverket WPP har nyligen flyttat sitt tyska huvudkontor till det nyutvecklade kontorskomplexet MIZAL i Düsseldorf. Denna imponerande byggnad, som har utvecklats av CODIC Development GmbH och designats av Eller + Eller Architekten, utmärker sig med sin moderna arkitektur, hållbara lösningar och inspirerande arbetsmiljö.

MIZAL är en kontorscampus som verkligen fångar ögat med sin distinkta design och sitt avancerade hållbarhetskoncept, vilket har belönats med DGNB Guld. Med en total yta på 52 000 kvadratmeter och upp till elva våningar, är denna byggnad en av de första i Tyskland att använda en energisnål Closed Cavity Fasad (CCF). Denna innovativa fasad kombinerar glas- och ventilationspaneler i ett mönster som skiftar mellan öppenhet och slutenhet, beroende på betraktarens vinkel.

Inuti erbjuder MIZAL flexibla kontorsytor som kan skräddarsys efter hyresgästernas specifika behov. Tre stora atrium och öppna trapphus säkerställer både visuella och fysiska kopplingar mellan de olika delarna av byggnaden, medan de generösa entréerna skapar en inbjudande atmosfär. En höghusstruktur och flera sammanlänkade byggnadsdelar kompletteras av offentliga utrymmen, inklusive en boulevardliknande gångväg som skapar en grön oas och kopplar campuset till den omgivande stadsbilden.

Arkitekterna från Eller + Eller uttrycker: ”Vårt mål var att skapa ett landmärke som reflekterar WPP:s identitet, samtidigt som vi erbjuder en inspirerande arbetsmiljö för deras medarbetare. MIZAL förenar funktionalitet, estetik och hållbarhet på ett unikt sätt. ”

Fokus på hållbarhet och energioptimering genomsyrar hela projektet. MIZAL:s hållbarhetskoncept inkluderar energieffektiva lösningar och grön integrering. Den avancerade Closed Cavity Fasaden minskar energiförbrukningen och maximerar det naturliga ljusinsläppet, och skapar samtidigt en visuell upplevelse. Detta bidrar till att etablera en framtidssäker arbetsplats som harmoniserar med moderna hållbarhetsmål.

Dessutom har byggnaden stora takträdgårdar som inte bara förbättrar det lokala mikroklimatet utan också erbjuder rekreationsområden för de anställda.

Projektets nyckeltal inkluderar:

• Bruttogolvyta: 52 000 kvadratmeter
• Höjd: Upp till elva våningar
• Arkitekt: Eller + Eller Architekten
• Byggherre: CODIC Development GmbH
• Hållbarhetscertifiering: DGNB Guld

Byggstarten för projektet inleddes våren 2019, och den första byggnadsetappen färdigställdes 2023. Vissa delar av campuset är fortfarande under uppbyggnad, vilket gör MIZAL till ett spännande och dynamiskt tillägg till Düsseldorfs stadsbild.